Ettarps glasbruk – Familjen Haberman och dess halländska industriprojekt under 1700-talet
Vem kunde ana vad som skulle komma att ske på Ettarps säteri efter det att Karl XII den 25 oktober 1718 hade gett handelsmannen och borgaren Johan Casper Haberman i Göteborg tillstånd att förvärva säteriet i Enslövs socken, nuvarande Halmstads kommun, Halland?
Johan Casper Haberman fick burskap som handelsman i Göteborg den 20 december 1700. År 1703 gifte han sig i Christine kyrka med den då bara 17 år gamla Brigitta Manorgen, vars föräldrar – handelsman Johan Manorgen och hans hustru Christina Jürgensen – var nära släkt med bl.a. familjerna Coopman och Busch och de bodde på Södra Hamngatan i Göteborg. Sönerna Johan och David Wilhelm Haberman föddes 1707 respektive 1710. Johan Casper Haberman var järnuppköpare och hade god kontakt med bruksägarna i Värmland. Han var 1710 delägare i kaparfartyget Wästgöthen och han representerade tillsammans med politiäldsten Johan Andris Olbers och justitiepresidenten Wilhelm de Silentz staden Göteborg vid den viktiga riksdagen 1719 i Stockholm.
Habermans familj bestod av djärva entreprenörer, som startade tegelbruk, järn-bruk, bokspånsbruk, glasbruk och pottaskebruk. Dessa bruk presenteras utförligt i boken, som är på 440 sidor.
Boken innehåller en fyllig bakgrundsinformation till familjen Haberman, till förutsättningarna för manufakturetablering i södra Halland och till skogen som viktig energikälla och råvara.
Det viktigaste industriprojektet var Ettarps glasbruk, som 1743–55 sysselsatte upp till 70 personer årligen förutom underlydande bönder och torpare. Namn på alla tyska och svenska glasbruksarbetare liksom på de närmare 300 identifierbara torvdrängarna finns med. De flesta torvdrängarna (skogsarbetarna) kom från östra Halland och västra Småland.
Glasblåsarsläkterna Schmidt och Wink startade tiden i Sverige vid Ettarps glas-bruk och de presenteras utförligt. Det var ett stort utbyte av arbetskraft mellan Ettarp och de dåtida glasbruken. Mästaren Johan Gottfried Schmidt och hans ättlingar har arbetat vid glasbruken Ettarp, Kosta, Casimirsborg, Göteborg, Åvik, Mariedal, Kukkola, Sandö, Strömbäck, Reijmyre, Cedersberg, Gränna och Wentzelholm. Brodern, mästaren Johan Georg Schmidt och hans ättlingar har dessutom arbetat vid glasbruken Henrikstorp, Kungsholm och Limmared. Glas-arbetaren/mästaren Berndt Friedrich Wink och hans ättlingar har arbetat vid glasbruken Ettarp, Kosta, Casimirsborg, Cedersberg, Johannisholm, Strömbäck, Långvik, Sandnäs, Nyby och Skinnarvik.
Hur tillverkningen vid Ettarps glasbruk gick till, vilka produkter som tillverkades, export-, avsättnings- och produktionsvolymer samt kvarvarande glas redovisas.
Det har utifrån de jordfynd som gjorts varit möjligt att identifiera tre väl avgräns-ade glassammansättningar vid Ettarps glasbruk och här redovisas för första gången tekniska analyser av huvudkomponenter och spårämnen i halländskt glas från 1700-talet.
Vi har varit en arbetsgrupp på åtta personer som har forskat i närmare 15 års tid om Ettarps glasbruk och familjen Haberman och som nu kan presentera resultatet i en bok.
Författare är Arne Andersson, Håkan Håkansson, Ulf Håkansson, Pär Lindblad, Gunnar Olsson, Bo G. Persson, Gunilla Simonsson och Birgitta Wiman. Stefan Gustafsson har bidragit som illustratör.
Utgivare är Stiftelsen för Simlångsdalens Kultur- och Naturvård tillsammans med förlag Utblick Media i Halland AB.
For køb af bogen kontakt: mail bog.persson@swipnet.se
Bo G Persson
Stargränd 3
313 30 Oskarström
Sverige
+4635-68331 eller +4670-675 24 50
